linnason

Så imorgon börjar skolan och jag är varken nervös/förväntansfull och jag känner inte att det ska bli kul/tråkigt...
Dock tycker jag att det ska bli skönt att få rutiner och "gå framåt" igen. Sommarlov blir liksom ett slags stopp, tiden står stilla (fastän att sommarloven går djävulskt fort)
Så med start imorgon så kommer jag närmre och nämre ett annat mål och ett annant slags liv. Imorgon börjar jag med ett blankt papper. Imorgon börjar resten av mitt liv och jag känner absolut ingenting...

Som min sånglärare sa: Det tar tid innan knoppen blir en färdig ros, man måste

följa utvecklingen... Det går inte direkt från ett frö till en utslagen ros.